Om öl

Varför öl? Måste IPA åka båt till Indien för att få vara IPA?

Varför är det så beskt....????

Hur gör man det?

Varför finns det så många olika ...??

Måste man ha skägg ?

Frågorna är många ....


Därför samlar vi här lite info om, och runt omkring vår favoritdryck öl...

Lite matnyttiga länkar...  En liten ordlista

Tanken är att vi fyller på eftersom...


Matnyttiga länkar.....


Rate Beer


Beer, Food & Belgium


Jämmerdalens Hantverksbryggeri


SHBF- Svenska hembryggareföreningen


Svenska Ölfrämjandet


Beer Studio


Föreningen Sveriges Oberoende Småbryggerier


Northern Light Brewery


Systembolaget



Öltermer och ord


Ale

Beteckningen på överjäst öl. Oftast ljusbruna i färg, men kan också vara mörkare. Fruktig smak och uttalad beska.

 

Alfabittersyra

Ett beskt ämne i humlen.


Alkoholhalt

Internationellt används volymprocent som = 1,25 viktprocent (motsvarande är viktprocent = 0,8 volymprocent) alkoholhalten är cirka en tredjedel av stamvörtstyrkan.

 

Alt

Tyskt överjäst öl. Alt betyder "gammal", och ölet kallas så för att skilja det från den underjästa pilsnern, som kom mycket senare. Bryggerierna i Düsseldorf har specialiserat sig på Alt.

 

Altbier

Överjäst, tyskt kopparfärgat öl, typiskt för Düsseldorf.

 

Amber

En mycket diffus term som används mycket i USA. Oftast menas en rödaktigt bärnstens- färgad ale av irländsk typ.

 

Balling

Vörtstyrkan brukar ibland uttryckas i % balling


Barley Wine

Denna term, som direkt översatt betyder "kornvin",

används om de starkaste och kraftigaste ölen. De har i själva verket en styrka som närmar sig vinets.

 

Biére De Garde

Avser öl som har källarlagrats extra länge.

I franska Flandern är det namnet på en egen ölstil.

En del sorter är till och med årgångsmärkta och kan lagras i flera år.

 

Bitter

Den vanligaste typen av öl i England. Den kännetecknas av en uttalad humlebeska. Det populäraste ölet på puben. Färgen är bärnsten till orangerött. I själva verket är bitter och pale samma sak, enda skillnaden är att bittern tappas på fat och pale tappas på flaska. Ofta är den flasktappade varianten något starkare.

 

Blanche

Belgiskt, en smula syrligt öl, bryggt på vete,

oftast smaksatt med kryddor. På grund av att det är ofiltrerat får ölet ett grumligt utseende. Det är alltså jästen som ger ölet dess vita, nästan mjölkaktiga grumlighet. Därav namnet Blanche som betyder vit.

 

Bock

Extra starkt tysk öl. Maltiga. Ofta säsongsöl. Mellanmörka till mörka öl med alkoholhalter mellan 6,5 och 7,5 procent.

 

BU

En förkortning för bitterness units = enheter beska. Anger ölets humlebeska.

 

Datummärkning

Öl är generellt en färskvara som bör konsumeras inom sex månader. Tappningsdatum eller bäst-före-datum brukar anges.

 

Doppelbock

"Dubbelbock", vanligen 7,5 procent eller mera,

se Bock

 

Drav

Skal och andra olösta delar efter mäskningen.


Druv

Olösta äggviteämnen som avskiljes sedan vörten kokats.

 

Dunkel

Mörk öl. Tyskt ord för mörk.


EBU

European Bitter Units, internationellt mått för beska.

 

Efterjäsning

Se konditionering.


Enzymer

Omvandlar ett visst ämne till ett annat. T.ex. stärkelse till socker.

 

ESB

Extra Special Bitter.


Fat

En behållare för öl som tappas med kran.


Fällning

Jästfällning som man finner på botten av flaskor

där ölet har efterjäst. Vanligast i Belgien.

 

Gueuze

Belgiskt öl som framställs genom blandning av gammal och ung lambic och får jäsa en andra gång i champagneflaskor.

 

Hefe

Jäst på tyska.

Se även Mit hefe.

 

Hell/Helles

Ordet används i Tyskland om ljus pilsner för att skilja den från det mörkare Münchenölet. En Helles har en vesäntligt lägre humlebeska än den tyska standard-pilsnern, som vanligvis är kraftigt humlebesk.

 

Helmaltsöl

Innebär att ölet är bryggt på enbart mältat korn,

utan kompletternade råvaror såsom majs, ris eller socker. Ett helmaltsöl får kraftigare och fylligare smak än annat öl. Se även malt.

 

Humle

Används för att balansera sötman från malten med sin bittra smak. Den ger också bättre hållbarhet och ett klarare öl. Det är humlekottarna som måste kokas med vörten för att ge ifrån sig de bitterämnen man vill åt.

 

Imperial stout

Extrastark stout. Ursprungligen populär i kejserliga Ryssland, (Imperial Russian Stout).

 

IPA

India Pale Ale. Engelskt öl som från början exporterades till deras kolonier.

 

Jäsning

I vörten blandas jäst, som förökar sig. Se Jäst. Efter ca 10 dagar avstannar jäsningen

och man får grönöl.

 

Jäst

En encellig svamp som finns överallt i naturen. För att trivas och föröka sig behöver den värme och socker. När den förökar sig bildas alkohol, kolsyra och smakämnen, varje jästsort ger sin typiska karaktär. De två huvudtyperna för öl är överjäst och underjäst.

 

Karamellmalt

Kornmalt som rostas till en mörkare färg.


Kloster

Ett öl som är, eller var bryggt i ett kloster. Belgiskt överjäst öl, starkt och kraftigt, ofta efterjäst på butelj. Kan vara blont, bärnstensfärgat eller mörkt.

 

Koldioxid

Gas som utvecklas under ölets jäsning.


Konditionering

Efterjäsning. Sker efter huvudjäsningen då ölet får mogna för att bl a få mera kolsyra.

 

Korn

En av fyra råvaror. De andra är humle,

jäst och vatten.

 

Kriek

Körsbär får laka ur i lambic under flera månader. Framgången med detta fruktöl har lett till att man har skapat smultronöl, men också persiko-, svartvinbärs-, plommon-och till och med bananöl!

 

Kröjsning

En liten mängd vört där jäsningen just kommit i gång blandas med ölet för att stimulera efterjäsningen och det ger brygden en frisk, bubblande karaktär.

 

Kölna

Värmekammare där maltet torkas och rostas

efter mältningen.

 

Kölsch

Överjäst, ljust öl från Köln.


Lager

Alla underjästa öl är lageröl. Ölkännarna talar ofta om internationell lager, det vill säga ett ljust öl som inte kan klassas som någon av de klassiska öltyperna som t.ex. pilsener eller münchener. Ursprungligen avsåg denna tyska term ett underjäst öl som fick lagra på svalt ställe. Idag är ordet synonymt med allt underjäst öl, oftast ljust.

I Tyskland, Sverige, Tjeckien, USA finns det dock mörka varianter.

 

Lambic

Belgiskt öl gjort på korn, vete och gammalt humle. Det framställs med spontanjäsning och får mogna under ett eller ett par år. Det är en specialitet för Brysseltrakten.

Genom att blanda olika bryggder av lambic får man gueuze, och om man tillsätter socker får man faro .

Lambic har en uttalat syrlig smak, orsakad av spontanjäsningen.

 

Malt

Korn som grott och torkats för att avge socker som krävs vid bryggningen. Alla fyra sädesslagen används för tillverkning av malt, men främst korn som har hög stärkelsehalt. Öl gjort enbart på malt kallas helmaltsöl.

 

Mit hefe

Betecknar att ölet innehåller jästfällning.


Mältning

Korn som blöts i vatten och får sedan gro under luftning.

 

Märzenbier

Tyskt öl som förr bryggdes i mars och lagrades till oktoberfesten. I Tyskland avses en rödbrun, aromatisk maltsmakande lager, omkring 5,5 procent.

 

Mäsk

Malt som blandats med varmt vatten för att stärkelsen skall omvandlas till jäsbart socker.

 

Oktoberfestbier

Se Märzenbier . Den kan numera även vara ljusare.


Pale Ale

Ljus ale, ofta beteckning på premium bitter.


Pastörisering

Värmebehandling som dödar mikroorganismerna i ölet.

 

Pilsner

Pilener, pils eller pilsner är beteckning som används ganska slarvigt i dag. Klassiskt underjäst, ljus öl med stark humlebeska, numera beteckning på alla ljusa, lätta lageröl. Det tjeckiska ölet som är ursprunget för öltypen är mer smakrikt än de moderna tyska och svenska varianterna.

 

Pilsnermalt

Malt som används till ljusa öl, torkas i allmänhet vid ca 80°C.

 

Pint

Engelskt rymdmått, 57cl (0,568 liter)


Porter

Mycket mörkt, överjäst öl med rostad smak. Likheten med stout är att båda typerna är överjästa, mycket mörka, gjorda på kraftigt rostad malt. Andelen hårt rostad malt är kanske lite högre i stout, men det är framför allt sötman som skiljer dem åt. Porter har en tydlig sötma, medan stout är ett nästan helt torrt öl.

Det finns bryggerier som använder beteckningen porter på ett mörkt underjäst öl, men den ursprungliga portern var överjäst.

Började göras i London i slutet av 1700-talet.

 

Premium

I USA används denna term om ett lageröl av högre kvalitet, starkare och med djupare guldton än andra. Det är främst en kommersiell term som används för skilja den från de vanligare lättare ölen.

 

Priming

Socker tillsätts i ölet för att stimulera efterjäsningen.

 

Pub

Förkortning av Public House, som betyder ett hus öppet för allmänheten.

 

Rauchbier

Öl från Bamberg med stark röksmak eftersom rökt malt använts.

 

Reinhetsgebot

En tysk renhetslag från 1516 som föreskriver att öl endast får tillverkas av malt, humle, jäst och vatten. (d.v.s. ej innehålla tillsatser)

 

Råfrukt

Är den av bryggartekniska termen för omältad säd, ris, majs och socker. De blandas med malt för att ge lättare och mjukare smak.

Ölet blir dessutom billigare.

 

Skum

-worth waiting for!


Spontanjäst

Belgisk bryggmetod av gueuse/lambik, veteöl där ingen jäst tillsätts utan jästporer i luften startar jäsningen. Så gjordes öl ursprungligen.

 

Stamvörtstyrka

Mått på hur mycket malt som använts i vörten. Till 10% stamvörtstyrka har 10% maltextrakt använts.

 

Steam Beer

Förr en typisk underjäst öl i Kalifornien. Bryggs vid hög temperatur, men eftersom is saknades kunde det inte kylas som lager.

 

Stout

Brittiskt öl som är svart, framställt genom överjäsning av kraftigt rotat kornmalt. Den Irländska varianten är mycket torr och kraftig utan att därför ha särskilt hög alkoholhalt, medan den engelska typen är mindre torr samt mjukare och rundare. Se porter.

 

Trappiste

Är snarare en ursprungsbeteckning än en öltyp. Termen står för att ölet är bryggt på ett av sex kloster (varav fem ligger i Belgien och ett i Holland) Utöver detta har ölen inte mycket mer gemensamt än att de är överjästa och mycket karaktärsfulla.

 

Underjäst öl

Typiska sådana är lager och pilsöl, som jästs vid låg temperatur och även serveras svala, 8 - 10°. Jästen sjunker till botten efter jäsningen.

 

Urquell

På tyska betyder det ursprunglig källa .


Viktprocent

Se alkoholhalt


Volymprocent

Se alkoholhalt


Vört

Den färdiga vattenlösning av förjäsbart maltsocker och oförjäsbara dextriner som man erhåller genom mäskning av kornmalt och därefter kokning av humle.

 

Vörtpanna

Där vörten kokas samman.


Weissbier

Tyskt veteöl som fått sitt namn av den ljusa färgen. Weiss=vit.

 

Wiesenbier

Tyskt öl som bryggs speciellt till festivaler och karnevaler. Wiese=äng.

 

Överjäst öl

Exempelvis ale och stout, det ursprungliga sättet att brygga öl. Serveras med fördel vid sval rumstemperatur, omkring 12 - 16°.

 

Öl

Malt, humle, jäst och vatten, allt som behövs för att tillverka gott öööl.





© 2016 Kalken Kalix Ölprovarklubb